RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar


Foto: Jon Magnusson

Denna fiol hittades i risigt skick på en gård i Långalma, nära Östhammar i Uppland och har enligt tidigare ägare varit där under lång tid. Fiolhalsen liknar Lumière i sådan utsträckning att det går att anta att de byggts av samma person. Halsens dekorationer och i viss mån stilen liknar även Munken och modellen är samma som den fiol (Krokeken) som dök upp hos en auktionsfirma i Norrköping.

En dendrokronologisk analys (alltså jämförelse av årsringsserier) har genomförts och eftersom referensserier framför allt finns på gran så är det locket som har analyserats. Det är tyvärr inte möjligt att analysera en fiolhals av lönn eller liknande lövträd. Analysen visar att virket till locket har avverkats vinterhalvåret 1879/1880 eller senare och trädet matchar bäst referensexemplar från Borntorps gård 5 km norr om Massum i Väddö församling. Detta är 38 km fågelvägen från Långalma där fiolen hittades.

Det finns tecken på att halsen någon gång bytts ut och i Jan Lings avhandling Nyckelharpan finns följande citat ur en skrift av KP Leffler "Åtminstone i Uppland synes nyckelharpan även ha givit impulser till resonansbesträngning av instrument. >>Såsom en egendomlighet, hvilken i sin mån också vittnar om nyckelharpans anseende såsom musikinstrument, förtjänar slutligen nämnas, att en musikintresserad folkskollärare i Edebo, Lars Hult (f: 1802, d. 1886) tillverkade en violin, försedd med fyra ljudförstärkande stålsträngar (ljumsträngar), hvilka voro spända under gripbrädan, stallhvalvet och stränghållaren och stämdes i harmoni med spelsträngarna> ( Leffler 1908: 441 )>>."

Edebo, Massum och Långalma ligger endast med någon mils avstånd och då virkets avverkningsdatum ryms inom Lars Hults levnadstid (även om han måste varit mycket gammal när han byggde fiolen då lockvirket tidigast avverkats 1879) gör att jag bedömer det som ytterst sannolikt att Långalmafiolen är den som Leffler skriver om. Jag antar vidare att Lars Hult på något sätt kommit över en äldre fiolhals och därefter byggt en egen kropp som han monterat halsen på. Leffler pratar om en fiol, i singular vilket stämmer med hypotesen att halsen är äldre då det finns andra fiolhalsar som bör ha byggts av samma okända person. Om Lars Hult var en intresserad folkskollärare ligger det närmare till hands att han passat in en gammal hals i en egenproducerad fiolkropp, än att han på egen hand och utan kända impulser i samma tidsrymd och geografiska område, ska ha byggt flera resonanssträngsfioler. Halsen kan ha vilket ursprung som helst och det är inte alls säkert att den är byggd i Uppland, men det är inte heller omöjligt. Leffler kan ha rätt i att nyckelharpan kan ha inspirerat Lars Hult till att bygga en resonanssträngsfiol men det verkar mindre troligt att det är tack vare nyckelharpor som halsen en gång utformades som den gjorde.


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson

NamnLångalma
TypDubbeldäckare
Byggd av
Byggår
Ort
FyndortLångalma, Uppland
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar4
Totallängd603 mm
Mensur312 mm
Corpuslängd352 mm
Höjd
Sarghöjd
Andra instrument med samma antal resonanssträngarAdolf LarssonDubbeldäckad hardingGöraHellandFribergLumiereTenorviolinen M132SkultunafiolenKrokekenSkomakare Hellgren
Andra instrument med löstagbar greppbrädaHjelmenBulanNorbergsfiolen
Andra instrument med människohuvudMunkenHjelmenLumiereTenorviolinen M132MetropolKrokekenMeyergamban

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson