RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar


Foto: Jon Magnusson

Denna fiol förvaras på Scenkonstmuseet (tidigare Musikmuseet) i Stockholm. Dess officiella namn är M222 men jag har kallat den "Tuppen" p.g.a. att dess lejonman liknar en tuppkam. Instrumentet kom till Scenkonstmuseet genom en överflytt från en annan institution, troligen Nordiska museet. Detta skedde 1902. Instrumentet är ej signerat men visar så stora likheter med "Göteborgsfiolen" att den måste var konstruerad av samma byggare, nämligen Hans Severin Nyberg i Örkelljunga. Huruvida "Tuppen" är senare eller tidigare än "Göteborgsfiolen" är svårt att säga men de båda vara ungefär samtida, d.v.s. från slutet av 1760-talet.

Hals, skruvlåda och huvud ser ut att vara tämligen välbyggt medan kroppen är lite mer primitiv. T.ex. har instrumentet en målad inläggningsåder. Greppbrädan är ej utskjutbar. Stallet ser ut att kunna vara ett barockstall i original och om det skulle vara så är det ett av få sådana exempel. "Göteborgsfiolen" har en ganska omfattande målad s.k. rosning medan "Tuppen" har några mindre målade detaljer (kan även vara intarsia eller pyrografi) vid lockets och bottnens hörnen samt lite större dekorationer på botten vid neder- och överkloss. Stränghållaren har inläggningar med det klassiska tulpanmönstret som förekommer på såväl dubbeldäckare som gambor, fioler och andra instrument av svenska fiolbyggare under 1700-talet. Mönstret är inte unikt för Sverige utan finns även i andra delar av Europa. Stränghållaren är konstruerad på ett intressant sätt, den ser nämligen ut att vara ihoplimmad av ett antal ribbor i varierande träslag vilket är ett ganska effektivt sätt att enkelt göra en stränghållare med tulpaninläggningar.

Scenkonstmuseet har några måttangivelser på sin websida men dessa är tyvärr felaktiga. Jag har mätt instrumentet och informationen här är mer korrekt.

Hans Severin Nyborg

Hans Severin Nyborg har till nyligen varit nästintill helt okänd förutom de två signerade dubbeldäckare som finns bevarade efter honom på Scenkonstmuseet respektive Göteborgs stadsmuseum. Det har spekulerats i att han är en amatörbyggare även om Bengt Nilsson medger att han har privilegier på 1760-talet. Hans Severin Nyberg uti Örkelljunga 1760 respektive Norra Åsbo Härad Ryå skn, Eket 1768 Hans Nyborg lyder etiketterna och en hel del information kan extraheras ur kyrkoböckerna för Örkelljunga och Rya Socken.

”Fredagen d. 29 October wigdes Wiolinmakaren Mäster Hans Sewerin Nÿborg från LandzCrona wid Klåckaren Hörnings dotter Jungfru Elizabet Hörning från Örkeliunga. Liusningen Begÿntes d. 4 Juli 1756.”

Nyborg står angiven som Mäster och som fiolmakare vilket indikerar på att han är utbildad och professionell. Vid dotterns födelse anges en gesäll Johan Saxe som vittne och även om det inte står klart och tydligt kan man gissa att Saxe är gesäll hos Nyborg

30 December 1759 föddes Wiolinmakarens Mäster Hans Sewerin Nÿborgs ock des Hustru Elisabet Hörnings lilla doter på Siöborg, ock döptes Nÿåhrsdagen d. 1 Jannuari 1760 wid Namn /Ingebor Maria/. Jungfru Anna Sophia Wogea i Prästegården hölt henne öfwer dopet. Testes Studiosus Hr Hierner från Hishult, gesellen Johan Saxe ifrån Landscrona, des broder Sewerin Saxe Ibm, Jungfru Adelhed Wogea i Prästegården, Ulrika Malena Hörning i Örkell:a

Intressant nog finns även följande uppgifter i Lysnings- och vigselböckerna från Örkelljunga:

”21 October 1769 börjas lÿsningen för wiollmakaren Call Johan Broberg från Giötteborg samt Jungfrun Ullrika Magdalena Hörning i Örkeliunga. Wigdes d: 23 Now.”.

Såväl Elisabet som Ulrika Magdalena Hörnings föräldrar heter Anders Hörning och Elisabet Lindberg och de är alltså systrar vilket innebär att Hans Severin Nyborg är svåger till den kände fiolmakaren i Göteborg Carl Johan Broberg. Broberg var född i Munka-Ljungby och var lärling hos Jöran Mothe 1759-1765 och därefter gesäll. Rimligen kände Broberg och Nyborg varandra och jag tycker det är rimligt att anta att Hans Severin Nyborg är den endast med förnamnet Hans angivne lärlingen hos Jöran Mothe 1751-1754. Hans Severin Nyborg ingår då alltså i ett kluster av fiolbyggare med Ängelholm som bas där Rönnegren, klanen Mothe, Nyborg och Carl Johan Broberg ingår och för vilket dubbeldäckarproduktion verkar ha varit viktigt. Av 21 bevarade instrument efter detta kluster är 9 stycken dubbeldäckare.

Hans Severin Nyborg får tre barn Johan Magnus Hansson (född 1757 på Stora Hags bygge), Ingeborg Maria Hansdotter (född 1759 på Sjöborg) och Severin Hansson (född 1762 på Sjöborg). Han avlider 14 februari 1774 i Eket, Rya socken. Hustrun Elisabeth dör 1807.


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson

NamnTuppen
TypDubbeldäckare
Byggd avHans Severin Nyborg
Byggår
OrtEket, Örkelljunga, Skåne
FyndortScenkonstmuseet, Stockholm
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar8
Extern länkExtern länk
Totallängd612 mm
Mensur309 mm
Corpuslängd353 mm
Höjd60 mm
Sarghöjd31 mm
Andra instrument av Hans Severin NyborgElvisGöteborgsfiolen
Andra instrument med samma antal resonanssträngarMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisBulanMohteGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerMohte 2JamtlifiolenAntikrundanfiolenAngeredsfiolen
Andra instrument med rosningMohteGöteborgsfiolenEdvinAngeredsfiolen
Andra instrument med tulpanintarsiaKarlhamnsfiolenJamtlifiolenSpele-JockeDubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturengamban
Andra instrument med lejonhuvudKarlhamnsfiolenElvisBulanGöteborgsfiolenEdvinSödlingTielkegamban M2475JamtlifiolenBostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285DubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturencellonKulturengambanAntikrundanfiolenAngeredsfiolen

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson